"Möjligheter i en tillgänglig lärmiljö"

Sammanfattning:

Projektet Möjligheter i en tillgänglig lärmiljö körs samtidigt i Arvidsjaur, Kiruna och Boden, med 2 arbetslag (mellan och hög) i varje kommun. När kommunernas Elevhälsa prioriterar tillgänglighetsfrågan, förväntas det återspeglas i skolverksamheten på alla nivåer.

Planerade insatser är förutom ett pågående arbete i klassrummen, träffar, handledning och föreläsningar. Dokumentation kommer att ske under hela projekttiden. Alla projektdeltagarna delger fortlöpande varandra sina erfarenheter. Dessa kommer att presenteras i bloggform.

Via webbenkäter samlas elevers och lärares tankar om en tillgänglig skola, både i projektets start och i slutet. Elevens tankar om förbättrande åtgärder är viktiga för att tillgängliggöra undervisningen. Skolledare och specialpedagoger, ska också få berätta om förväntningar och tecken på en mer tillgänglig utbildning som de ser vid sin skola.

Mål

Bristande tillgänglighet i skolan kan innebära diskriminering av elever med funktionsnedsättning inom npf-, läs- och skrivområdet och för elever med fysisk funktionsnedsättning. Med anledning av detta vill tre kommuner i Norrbotten, Arvidsjaur, Boden och Kiruna arbeta för:

- att finna vägar för att tillgängliggöra undervisningen för elever utifrån behov

- att visa på möjligheter till anpassningar som ger måluppfyllelse, delaktighet och inkludering

- att analysera, beskriva och dokumentera förutsättningar och framgångsfaktorer för en tillgänglig utbildning, så att vunna erfarenheter kan implementeras på den egna skolan

Syfte

Syftet med denna insats är att tydliggöra tillgänglighetsfrågan på alla nivåer i skolan, för att skapa en tillgänglig utbildning för elever med funktionsnedsättning, nu och i framtiden.

Att utsättas för icke tillgänglig utbildning kan upplevas kränkande och diskriminerande. Tillgänglighet innebär inte bara en tillgänglig fysisk miljö med hissar, ramper och lokaler med bra skyltning och belysning. En tillgänglig skola innebär också en tillgänglig undervisning som anpassas till eleven, med lämpliga läromedel, verktyg och bemötande som lyfter eleven.

Planerade insatser

I varje kommun utses några arbetslag av respektive Elevhälsa. Antalet arbetslag i varje kommun anpassas efter kommunens storlek och intresse från arbetslag.

Projektet inleds och avslutas med föreläsning i varje kommun.

Handledning ges i varje arbetslag om anpassningar, tänkande och bemötande. Genom detta ökas kunskapen om hur undervisning, läromedel och lokaler blir mer tillgängliga.

Samtal mellan lärare och elever ska identifiera besvärande situationer och möjliga lösningar.

Dokumentation kommer att ske under hela projekttiden. Alla projektdeltagarna delger fortlöpande varandra sina erfarenheter. Dessa kommer att presenteras i bloggform.

Förutsättningar och framgångsfaktorer för en tillgänglig och tidsenlig undervisning samlas. Följande faktorer kommer att belysas:

– Elevers tankar om en tillgänglig skola

– Lärares berättelse om svåra lärandesituationer och möjliga förändringar

– Lyckade anpassningar i undervisningsmiljön

– Vad man bör beakta på organisations-, grupp- och individnivå för att skapa tillgänglighet?

– Hur kan dessa erfarenheter spridas och utvecklas?

Förväntade effekter

- hur erfarenheterna kommer att tas tillvara i den ordinarie verksamheten.

Förväntningarna är att skolans personal ska få ökad kunskap om vilka möjligheter det finns att skapa en tillgänglig utbildning för målgruppen. Elevernas medvetenhet om rättigheter och möjligheter ökar och skapar förväntningar hos andra elever och deras föräldrar. På så vis förväntas kunskap och förhållningssätt implementeras i skolans verksamhet.

Eftersom vunna erfarenheter dokumenteras blir de lätta att sprida till skolledare och övrig personal. Vid avslutat projekt ska de inblandade arbetslagen och skolledningen vara medvetna om vad styrdokumenten säger om elevgruppens rättigheter och om de möjligheter som finns för att göra utbildningen tillgänglig.

När nu kommunernas Elevhälsa (i Arvidsjaur, Boden och Kiruna) prioriterar tillgänglighetsfrågan, förväntas det återspeglas i skolverksamheten på alla nivåer.

Utvärdering av projektet

Under hela projektarbetet är dokumentationen synnerligen viktig. Den kommer att finnas publicerad på internet i bloggform. På så sätt blir det möjligt för arbetslag i tre olika kommuner att ta del av varandras arbete och erfarenheter.

Elevgrupper som är projektets målgrupp

Målgruppen är elever med funktionsnedsättning av skilda slag som npf-, läs- och skrivproblematik och/eller fysiska funktionsnedsättningar.

Så tas elevernas åsikter tillvara i verksamheten

Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt att få sin åsikt hörd i beslut som rör barnet (artikel 12). Alla barn har rätt att bli lyssnade på och rätt till ett visst mått av inflytande över sin livssituation

I samtal mellan elev och lärare identifieras besvärande situationer och möjliga lösningar diskuteras. Tankar om problemsituationer blir bärande problemställningar som sedan diskuteras i handledning med arbetslagen, i alla tre kommunerna. Elevens tankar om förbättrande åtgärder är viktiga för att tillgängliggöra undervisningen. Att projektet pågår i tre kommuner gör det möjligt att elever och lärare får ta del av fler elevers tankar och idéer.

Via webbenkäter samlas elevers och lärares tankar om en tillgänglig skola, både i projektets start och i slutet. Skolledare och specialpedagoger, ska också få berätta om förväntningar och tecken på en mer tillgänglig utbildning som de ser vid sin skola. Genom att jämföra tankar i början med tankar i slutet är det möjligt att se om det förväntade resultatet uppnås.

Slutredovisning

121214 Slutredovisning Verksamhetsbeskrivning

Målgrupp

Beskriv vilken eller vilka elevgrupper som är projektets målgrupp. *

Målgruppen är elever med funktionsnedsättning av skilda slag som npf-, läs- och skrivproblematik och/eller fysiska funktionsnedsättningar.

Insats

Beskriv insatsen/insatserna som genomförts inom ramen för projektet. *

Till projektgrupp utsågs medarbetare i Skoldatatek Norrbotten för att samordna och genomföra insatser i projektet, eftersom dessa har en redan etablerad kontakt i de tre kommunerna. Planeringsmöten ägde rum med skolledning och Elevhälsa i de tre kommunerna i jan-feb -12. I Kiruna planerades insatserna via webbkonferens med skolchef, Elevhälsans chef, skolutvecklare och några rektorer. I Arvidsjaur planerades insatserna via webbkonferens med Skolchef, Elevhälsans chef, it-pedagogen och samtliga rektorer. I Boden planerades insatsen tillsammans med Elevhälsans chef, utvecklingsledare och gymnasiets rektorer.

Insatser i projektet har handlat om att FÅNGA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN, HITTA FUNGERANDE LÖSNINGAR och VERKA FÖR SPRIDNING AV VUNNA ERFARENHETER. Elev och lärarenkäter skapades för att kunna fånga förbättringsområden. En webbplats skapades för att kunna dokumentera och verka för spridning. http://tillganglig.blogspot.se/

Varje kommun valde lämpliga arbetslag till projektet. Arvidsjaur valde nuvarande åk 5 på Ringelskolan och åk 8 på Fridhemsskolan. Kiruna valde hela mellanstadiet på Högalid och hela högstadiet på Triangelskolan. Boden valde alla åk1elever på Björknäsgymnasiet, samt alla lärare som jobbar med åk 1. För björknäslärarna skapades webbplatsen http://skolboden.wordpress.com

Träffar med alla arbetslag i de tre kommunerna i maj-juni för att belysa möjligheter till tillgänglig utbildning i vardagen. Vid dessa har projektgruppen även föreläst om tillgänglig utbildning. Enkäter till elever och lärare har distribuerats, besvarats och bearbetats.

Halvdagsföreläsning med Simon och Gullan Sjöholm om individanpassad utbildning till elever med språkstörning och andra skolsvårigheter, har ägt rum i alla tre kommunerna (Boden 15/8, Arvidsjaur 16/8 och Kiruna 29/10). De berättade om språkstörning och individanpassad utbildning. De delade med sig av erfarenheter som stämmer väl överens med Skolverkets rekommendationer i t.ex "Få syn på språket". I Kiruna blev det en heldag tillgänglighet. På eftermiddagen följdes Gullan och Simons budskap upp, genom att knyta an till skolans styrdokument, Skolverkets rekommendationer om språkutvecklande arbete, SPSMs budskap om tillgänglighet, samt till forskning om hjärnan och kognition, av representant från projektgruppen. Alla arbetslag fick därefter uppdraget att göra en första handlingsplan med tre punkter som ett första steg att göra skolan mer tillgänglig för alla elever. Dessa planer föredrogs med samtliga lärare. Handlingsplanen har följts upp av skolutvecklaren genom enkät till lärarna, om vad de har genomfört och vad som är nästa steg.

Arbetslagsträffar med uppföljning, handledning och samtal om tillgänglig utbildning under hösten i Arvidsjaur och Kiruna vid två tillfällen, Boden vid flera kortare möten.

Halvdagsföreläsning och samtal med alla Kirunas rektorer och specialpedagoger 13/9.

Träff med Norrbottensnätverket för specped på gymnasiet om tillgänglig utbildning 28-29/11.

Under året har lärare svarat på enkäter två gånger. Eleverna har svarat en gång och ska få nästa frågeformulär i januari. Under året har många formella och informella kontakter tagits via telefon, webb och personliga möten.

På vilket sätt har projektet utvärderats

Beskriv hur ni utvärderat effekterna av projektet. *

Projektstart blev lite senare än beräknat, eftersom besked om projektet dröjde. Den stora redovisningen skulle ha skett i månadsskiftet november-december, men den kommer inte förrän i januari-februari. Redovisningen kommer att finnas på webbplatsen http://tillganglig.blogspot.se. Projektet har utvärderats allt eftersom genom enkäter och i samtal med de inblandade arbetslagen. Även skolledare och kontaktpersoner intervjuats för att få en bredare bild av projektets effekter.

Vad visade utvärderingen av projektet

Beskriv vad utvärderingen av projektet gav för resultat. Vilka effekter har utvecklingsprojektet haft? *

Utvärderingen av projektet som helhet är inte klar. Under december har vi haft en muntlig utvärdering med inblandade arbetslag. Lärarna berättar om att föreläsningen med Gullan och Simon Sjöholm stärkte deras insikt om möjligheter i arbetet "elever i svårigheter". De blev än mer medvetna om att det behövs samarbete med föräldrarna och att det faktiskt är MÖJLIGT för en elev med grav språkstörning, arbetsminnessvårigheter, invandrarbakgrund, hörselproblem och dyslexi, att klara skolan med bibehållet självförtroende och ett betyg i handen. Lärarna berättar om att de samtalar mycket om möjliga vägar att nå målen med sina egna elever.

Skolledare i respektive kommun har tillfrågats om de ser någon effekt av projektet. Två av de tillfrågade är nya på sina poster och kan därför inte bedöma om de samtal och den utveckling de ser ute på skolorna beror på projektet eller om det beror på att det är mycket annan utveckling på gång samtidigt. Andra skolledare som jobbat med lärarna förut säger att lärarna pratar om individuella lösningar för sina elever, om muntliga prov och vikten av att ta in digitala lösningar i skolarbetet.

Projektgruppen ser många positiva effekter i samtalet med lärarna. Lärarna berättar om konkreta förändringar vad gäller digitala lösningar. Bibliotekets utlåning av e-böcker har blivit vanligare. Slutsatsen är att elever i Kiruna, Arvidsjaur och Boden har fått större möjligheter i skolan tack vare det gemensamma projektet.

Hur har erfarenheter från utvecklingsprojektet tagits till vara i ordinarie verksamhet *

Skolledaren på Fridhemsskolan i Arvidsjaur berättar om att lärarna i åk 8 nu pratar mycket om gemensam bedömning, muntliga prov och individuella lösningar för sina elever. De tar upp diskussion med sina kollegor i åk 7 och 9 om dessa frågor. Han menar att det har skett en överspridning till hela skolan. Skolledaren på Ringelskolan berättar att det råder stor aktivitet bland hela mellanstadiets lärarkår om individuella bedömningar och betyg. Eftersom hon är ny på skolan kan hon inte vara säker på att det beror på projektet. Elevhälsans chef i Kiruna menar att projektet Tillgänglig utbildning är en del i, och har påverkat, den utveckling och nytänk som nu sker i Kiruna. Projektet har legat helt rätt i tiden och att tillgänglighetfrågan har intresserat fler än de inblandade arbetslagen.

Föreläsningen med Simon och Gullan Sjöholm har varit omtalat bra. Lärarna i Arvidsjaur säger att de har pratat mycket med varandra och andra inom och utanför skolan om hur Simon lyckades trots alla svårigheter. I Kiruna berättar en av skolledarna om hur lärarna har diskuterat om hur de behöver se till att elever med "vanliga föräldrar" också ska få de förutsättningar som Simons mamma Gullan ordnade. I diskussionerna har samarbetet med hemmet betonats. Den handlingsplan med tre punkter som alla arbetslag gjorde är under uppföljning genom skolutvecklaren i Kiruna. Även i Boden har föreläsningen med Gullan och Simon varit omtalad. ”Gick det att ordna undervisning för honom, så måste det gå för fler elever”. Simon har blivit lite av en måttstock i samtal med lärarna, om vad som kan vara möjligt. Webbplatsen Skolboden, finns kvar som resurs.

Projektgruppen har i sitt arbete i andra kommuner spridit vunna erfarenheter från projektet.

Eftersom Elevhälsan i alla tre kommunerna har prioriterat tillgänglighet har frågan blivit lyft i många sammanhang. Tillgänglighet är ett pågående och fortlöpande förbättringsområde i alla tre kommunerna.

Beskriv på vilket sätt elevernas åsikter har tagits tillvara i verksamheten

Alla elever har fått svara på en enkät med frågor om: Vad som är bra på skolan. Vad som behöver förbättras. Hur de lär sig bäst. Vad deras lärare kan göra för att de ska lyckas. Vad de tror att de kan göra själv för att lyckas i skolan. Vilka lärverktyg de använder.

Enkät till elever i Kiruna och Arvidsjaur https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?formkey=dDNKeUVZcmk2dWlyY19vOUZSbmkwM1E6MQ#gid=0

Enkät till elever i Boden https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?formkey=dDJlMU5wSVhKMUdJVEVVc0oxZTIxZlE6MA#gid=0

Elevernas åsikter har presenterats på http://tillganglig.blogspot.se och behandlats på möten med lärarna. Elevernas åsikter har tagits på fullt allvar av lärarna och resulterat i bättre bevakning av "osäkra ställen" på raster, städning av toaletter, bullermätning i klassrum, samtal om bättre nyttjande av skolans bibliotek, prioritering av digital utrustning, mm. Elevenkät nr 2 kommer att besvaras i januari-februari. Den redovisas på webbplatsen och följs upp i samtal mellan skolledare och arbetslag.

Möjligheter i tillgänglig lärmiljö

Sidor

Om projektet

Mål