Redovisning av projektet

Insatser i projektet har handlat om att
- FÅNGA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

- HITTA FUNGERANDE LÖSNINGAR och

- VERKA FÖR SPRIDNING AV VUNNA ERFARENHETER.

Elev och lärarenkäter skapades för att kunna fånga förbättringsområden. En webbplats skapades för att kunna dokumentera och verka för spridning. http://tillganglig.blogspot.se/
Varje kommun valde lämpliga arbetslag till projektet.

• Arvidsjaur valde åk 5 på Ringelskolan och åk 8 på Fridhemsskolan.
• Kiruna valde hela mellanstadiet på Högalid och hela högstadiet på Triangelskolan.
• Boden valde alla åk1elever på Björknäsgymnasiet, samt alla lärare som jobbar med åk 1. För björknäslärarna skapades webbplatsen http://skolboden.wordpress.com

Aktiviteter under projektet
Träffar med alla arbetslag i de tre kommunerna i maj-juni för att belysa möjligheter till tillgänglig utbildning i vardagen. Vid dessa har projektgruppen även föreläst om tillgänglig utbildning. Enkäter till elever och lärare har distribuerats, besvarats och bearbetats.
Halvdagsföreläsning med Simon och Gullan Sjöholm om individanpassad utbildning till elever med språkstörning och andra skolsvårigheter, har ägt rum i alla tre kommunerna (Boden 15/8, Arvidsjaur 16/8 och Kiruna 29/10). De berättade om språkstörning och individanpassad utbildning. De delade med sig av erfarenheter som stämmer väl överens med Skolverkets rekommendationer i t.ex "Få syn på språket". I Kiruna blev det en heldag tillgänglighet. På eftermiddagen följdes Gullan och Simons budskap upp, genom att knyta an till skolans styrdokument, Skolverkets rekommendationer om språkutvecklande arbete, SPSMs budskap om tillgänglighet, samt till forskning om hjärnan och kognition, av representant från projektgruppen. Alla arbetslag fick därefter uppdraget att göra en första handlingsplan med tre punkter som ett första steg att göra skolan mer tillgänglig för alla elever. Dessa planer föredrogs med samtliga lärare. Handlingsplanen har följts upp av skolutvecklaren genom enkät till lärarna, om vad de har genomfört och vad som är nästa steg.
Arbetslagsträffar med uppföljning, handledning och samtal om tillgänglig utbildning under hösten i Arvidsjaur och Kiruna vid två tillfällen, Boden vid flera kortare möten.
Halvdagsföreläsning och samtal med alla Kirunas rektorer och specialpedagoger 13/9.
Träff med Norrbottensnätverket för specped på gymnasiet om tillgänglig utbildning 28-29/11.
Under året har lärare svarat på enkäter två gånger. Eleverna har svarat en gång och ska få nästa frågeformulär i januari. Under året har många formella och informella kontakter tagits via telefon, webb och personliga möten.

Under december har vi haft en muntlig utvärdering med inblandade arbetslag. Lärarna berättar om att föreläsningen med Gullan och Simon Sjöholm stärkte deras insikt om möjligheter i arbetet "elever i svårigheter". De blev än mer medvetna om att det behövs samarbete med föräldrarna och att det faktiskt är MÖJLIGT för en elev med grav språkstörning, arbetsminnessvårigheter, invandrarbakgrund, hörselproblem och dyslexi, att klara skolan med bibehållet självförtroende och ett betyg i handen. Lärarna berättar om att de samtalar mycket om möjliga vägar att nå målen med sina egna elever.
Skolledare i respektive kommun har tillfrågats om de ser någon effekt av projektet. Två av de tillfrågade är nya på sina poster och kan därför inte bedöma om de samtal och den utveckling de ser ute på skolorna beror på projektet eller om det beror på att det är mycket annan utveckling på gång samtidigt. Andra skolledare som jobbat med lärarna förut säger att lärarna pratar om individuella lösningar för sina elever, om muntliga prov och vikten av att ta in digitala lösningar i skolarbetet.
Projektgruppen ser många positiva effekter i samtalet med lärarna. Lärarna berättar om konkreta förändringar vad gäller digitala lösningar. Bibliotekets utlåning av e-böcker har blivit vanligare.

Skolledaren på Fridhemsskolan i Arvidsjaur berättar om att lärarna i åk 8 nu pratar mycket om gemensam bedömning, muntliga prov och individuella lösningar för sina elever. De tar upp diskussion med sina kollegor i åk 7 och 9 om dessa frågor. Han menar att det har skett en överspridning till hela skolan. Skolledaren på Ringelskolan berättar att det råder stor aktivitet bland hela mellanstadiets lärarkår om individuella bedömningar och betyg. Eftersom hon är ny på skolan kan hon inte vara säker på att det beror på projektet. Elevhälsans chef i Kiruna menar att projektet Tillgänglig utbildning är en del i, och har påverkat, den utveckling och nytänk som nu sker i Kiruna. Projektet har legat helt rätt i tiden och att tillgänglighetfrågan har intresserat fler än de inblandade arbetslagen.
Föreläsningen med Simon och Gullan Sjöholm har varit omtalat bra. Lärarna i Arvidsjaur säger att de har pratat mycket med varandra och andra inom och utanför skolan om hur Simon lyckades trots alla svårigheter. I Kiruna berättar en av skolledarna om hur lärarna har diskuterat om hur de behöver se till att elever med "vanliga föräldrar" också ska få de förutsättningar som Simons mamma Gullan ordnade. I diskussionerna har samarbetet med hemmet betonats. Den handlingsplan med tre punkter som alla arbetslag gjorde är under uppföljning genom skolutvecklaren i Kiruna. Även i Boden har föreläsningen med Gullan och Simon varit omtalad. ”Gick det att ordna undervisning för honom, så måste det gå för fler elever”. Simon har blivit lite av en måttstock i samtal med lärarna, om vad som kan vara möjligt. Webbplatsen Skolboden, finns kvar som resurs.
Projektgruppen har i sitt arbete i andra kommuner spridit vunna erfarenheter från projektet.
Eftersom Elevhälsan i alla tre kommunerna har prioriterat tillgänglighet har frågan blivit lyft i många sammanhang. Tillgänglighet är ett pågående och fortlöpande förbättringsområde i alla tre kommunerna.

Enkät till elever i Kiruna och Arvidsjaur https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?formkey=dDNKeUVZcmk2dWlyY19vOUZSbmkwM1E6MQ#gid=0

Enkät till elever i Boden https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?formkey=dDJlMU5wSVhKMUdJVEVVc0oxZTIxZlE6MA#gid=0 
Elevernas åsikter har presenterats på http://tillganglig.blogspot.se och behandlats på möten med lärarna. Elevernas åsikter har tagits på fullt allvar av lärarna och resulterat i bättre bevakning av "osäkra ställen" på raster, städning av toaletter, bullermätning i klassrum, samtal om bättre nyttjande av skolans bibliotek, prioritering av digital utrustning, mm. Elevenkät nr 2 kommer att besvaras i januari-februari. Den redovisas på webbplatsen och följs upp i samtal mellan skolledare och arbetslag.

Enkätsvar från Björknäsgymnasiets lärare

Exempel på saker som är bra:

Stämningen och samarbetet är bra på skolan, med trevliga elever och goda arbetskamrater. Kontakten mellan lärare och elever är god. Engagerade lärare ger entusiastiska elever. Bra lokaler uppskattas av många lärare, exempelvis en luftig planlösning, verkstad, kök och idrottshall. Blommor och annat ger ett välkomnande intryck. Utomhusmiljön med närhet till natur och idrottsanläggningar är bra.

Förslag till förbättringar:

Även om lärarna är nöjda med skolans lokaler finns det mycket som behöver förbättras. Nästan alla lärare nämner någonting om möbler, ljus eller ljud. Det finns behov av ostörda studieplatser för elever och arbetsplatser för lärare. Fler arbetsbord behövs i korridorerna. Möbler behöver förnyas eller lagas när de går sönder. Korridorerna är mörka och behöver ljus och ljudisolering. Blommor behöver skötsel. Även städning och sopsortering nämns. Idrottslärarna har många förslag till förbättringar i idrottslokalerna. Rökningen utanför entrén är ett problem.
   Modern teknik som SmartBoard eller projektorer med högtalare i alla klassrum efterfrågas. 2:or och 3:or behöver tillgång till nomader eller datorer. Fler eluttag behövs. Utskriftsmöjlighet för elever efterfrågas.
   Mindre grupper/klasser och ökat stöd till en del elever vore önskvärt. För att skapa kreativa och goda lärandesituationer behöver lärare mer tid till för- och efterarbete. Arbetsron är viktig och att eleverna visar respekt mot varandra

En-till-en-satsningen för åk 1

Lärarna är mycket positiva till en-till-en-satsningen. På en sexgradig skala är medianen fem och medelvärdet är 4,8. Några upplever att satsningen har gått för fort och att de inte känner sig förberedda.

   Nästan hälften av de lärare som har besvarat enkäten, använder datorerna på nästan alla lektioner. En fjärdedel tycker att det är lättare att hjälpa enskilda elever och att elevernas arbete och resultat har förbätrats. Lika många ser ingen skillnad i elevernas resultat eller upplever att datorn stör elevernas koncentration.

   Två tredjedelar av lärarna tycker att datorerna har underlättat deras arbete. En tredjedel av lärarna anser att datorerna har försvårat deras arbete eller att de inte har kommit sig igång av olika skäl. Även de lärare som är positiva nämner att det finns svårigheter, som tidspress och stress över att de inte behärskar tekniken och att elever tappar fokus.

   Ett fåtal lärare tycker att en-till-en har förändrat deras kontakter med eleverna, hur elever får tillgång till planeringar, anteckningar och inlämning av uppgifter. Facebookgrupp och Wiki nämns som kontaktyta med eleverna. Hypernet/Schoolbook har inte kommit igång än. Någon förändring av undervisningen nämns inte.

Träff med lärarna i Arvidsjaur 4/12

Lärarna i åk 5 har under hösten gjort förändringar i lektions och läxstrukturen. De har jobbat mer individbaserat. Tillsammans med specialpedagogen har de lagt upp individuella planer för elever med särskilda behov. Ett gott samarbete i arbetslaget gör att lärarna lätt kan göra grupper för att träna moment. Detta har även gynnat elever som inte har några svårigheter i skolan. Arbete med Språkbiten har hjälpt de elever som behöver träna stavningsregler. De har blivit mer uppmärksamma på hur man stavar ord.

Läsförståelse tränas just nu med korta berättelser för att eleverna inte ska tappa intresset med för svåra, långa berättelser. Textlängden ska öka och upplästa texter ska användas.

Lärarna i åk 8 vill så gärna göra digitala arbeten med sina elever, men de har alltför få datorer för att det ska vara möjligt. Vi pratade om att de måste ha korta uppgifter, arbeta 2elever-1dator och prioritera elever som inte har dator hemma. Många elever har smarta telefoner och eftersom de får använda sina telefoner på lektionerna kan det vara möjligt att göra gruppuppgifter.

Sammanfattningar är mycket omtyckta bland eleverna. Lärarna ser nu att eleverna bara läser sammanfattningen, varför de vill sluta med dem. Kanske skulle en sammanfattning som mer liknar en innehållsförteckning vara en ledning till boken. (Fundering efteråt: Går lärarna igenom bokens text, eller är boken bara ett komplement vid läxläsningen?)

Gemensamt samtal om vikten av språkutvecklande arbete och träning i läsförståelse. Tips om att se UR-filmerna från konferensen Språkstörning.

Samtal om hur biblioteket skulle kunna bli mer använt av eleverna.

Digitala tips vi pratade om här gången:

• låna e-böcker på www.legimus.se (talböcker) och via www.elib.se (e-textböcker)
• http://www.mentimeter.com
• http://www.todaysmeet.com
• att skapa egna daisytexter med hjälp av tillägg i Word, ”save as Daisy”
• funktionen ”sammanfatta text” har utgått i och med Word 2010
• C-pen + Androidtelefon/platta ger talande textöverstrykningar

Klassrummet med högt ventilationsljud är förmodligen inte åtgärdat. 

Elevröster Kiruna åk 5 och 6

44 elever har besvarat enkäten. Eleverna anser att det är viktigt att fokusera på skolarbetet genom att lyssna på läraren på lektionerna, koncentrera sig och jobba hårt, för att det ska gå bra i skolan.

Eleverna har flera olika favoritämnen. En majoritet av eleverna, 41 av 44, nämner ett praktiskt ämne som favoritämne. För knappt hälften av eleverna är matematik det bästa ämnet.

Hälften av eleverna tycker att engelska är svårt, ett mindre antal nämner matematik eller svenska.

Eleverna tycker att de lär sig bäst när

• läraren berättar, demonstrerar
• läraren förklarar och visar hur man ska göra
• de läser själva
• de ser på film

Läraren kan hjälpa till genom att

• vara tydlig
• förklara så man förstår
• ge hjälp vid behov

Mer än hälften skulle vilja använda dator, tal/ljudböcker eller mp3/ljudfiler på lektionerna och de tycker också att det används i motsvarande utsträckning i undervisningen. Lika många anser att de blir hjälpa av datorn i skolarbetet, medan ett mindre antal föredrar att läsa böcker eller sammanfattningar.

De flesta eleverna tycker att de har nytta av skolans bibliotek. Där hittar de bra och roliga skönlitterära böcker och faktaböcker till skolarbetet. Det är tyst och skönt när man är där.

Drygt hälften vill inte ha extra hjälp i skolan. Tre fjärdedelar nyttjar någon gång läxhjälpen på skolan.

Eleverna tycker att de har en trivsam miljö – både inomhus och utomhus. Många upplever att det är ett bra klimat på skolan, man har snälla kamrater och roligt på rasterna. Däremot upplever många störande ljud i klassrummen, bland annat ekar det för att det inte finns ljuddämpande plattor i taket. Annat som är mindre bra är smutsiga toaletter och att det finns glas på skolgården och en ramp som behöver lagas.

Förbättringsområden

• Engelskan
• Vad kan göras åt den fysiska miljön?

Arbetsro och Trygghet - åk 2 i Kiruna är vinnare

5 november delar BEO, Caroline Dyrefors Grufman ut ett pris till elever i årskurs 2 i Kiruna. Eleverna uppmärksammas för sitt projekt med temat arbetsro och trygghet. 

- Elevengagemang är nyckeln till ett framgångsrikt arbete mot mobbning. Därför ser jag fram emot att få möta elever i Kiruna och få höra mer om deras projekt, säger Caroline Dyrefors Grufman.

Via elevhälsan har elever och lärare under ett år arbetat med temat arbetsro och trygghet. För att uppmärksamma skolelevernas goda arbete har elevhälsan gjort det möjligt att dela ut en belöning till alla som gick årskurs två föregående läsår och deltog i projektet. Prisutdelningen sker den 5 november, då BEO Caroline Dyrefors Grufman är i Kiruna för att dela ut priset.

Barn- och elevombudet, (BEO) tillvaratar barns och elevers rättigheter, i enlighet med lagen. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling och kan företräda enskilda barn och elever i domstol. Caroline Dyrefors Grufman är nytt Barn- och elevombud sedan 1 juni 2012. Läs mer på www.skolinspektionen.se/beo

Heldag om tillgänglighet i Kiruna 29/10

Simon och hans mamma Gullan Sjöholm föreläste för hela grundskolans personal i Kiruna. De delade med sig av sina erfarenhet av att ha språkstörning och om hur undervisningen bör se ut ifall elever med språkstörning ska lyckas i sitt skolarbete.

Ett teamarbete med hemmet är värdefullt och nödvändigt för att eleven ska kunna förberedas för dagen skoldag.

Simon och Gullan delade med sig av beprövad erfarenhet, som de kunde knyta till Skolverkets rekommendationer.
Dagen handlade om språkstörning, men mest om språkutvecklande arbete. Deras föreläsnign visar hur tillgänglighet kan bli möjligt även vid denna mycket besvärliga funktionsnedsättning. Ni som har möjlighet att bjuda in dem - Gör det NU! Deras föreläsning var verkligen givande.

Förförståelse är viktigt
Förbered eleven och hemmet
Bygg på det positiva
Var snäll och bry dig  lite extra
Var ett extra stöd 
Dessa och många många fler råd fick vi av Simon och Gullan.
Simons webbplats http://www.simondidit.se

Britt Hanssons föreläsning handlade om vägar till tillgänglig utbildning http://www.skoldatatek.se
Elever gör "rätt" om de kan
Möjligheterna att lyckas är större
i en god arbetsmiljö
med ett gott bemötande
och brukbara verktyg

- Vad är det viktigaste i skolan?
- Vad ska vi lägga krutet på?
- Vad måste vi hitta andra vägar att klara?

Alla behöver lära sig läsa och skriva

 - få skrivutveckling och läsförståelse.

Alla behöver kunskap och färdigheter

för fortsatt skolgång och för livet.

Somliga lära sig av bara farten,
men andra har vi svårare att hitta rätt metod för.

- Vilka andra sätt finns det?

FÖRSTÅELSE - för elevens svårigheter och frustration, samt vara öppen nya möjligheter

ENGAGEMANG - motiverar och skapar hopp hos såväl elever som föräldrar

KUNSKAP - lära sig använda de digitala lärverktyg som eleverna behöver

Lärverktygen kan vara:
dator, datorplatta eller telefon med

- talsyntes som läser text, både det man skriver själv och det andra har skrivit.

- rättstavningsprogram

- ljudböcker
- skanning av text till digitalt eller förstorat

Lärarstöd med uppgifter som hänger ihop med den tekniska lösning man erbjuder.

Språkutvecklande arbete se tips på http://skoldatatek.se/skrivet/om-sprak

Läs om skolan i Nossebro













TACK för en mycket fin dag i Kiruna!
På filmen finns alla arbetslagens svar.
Filmen är gjord med Photostory 3.
Importera bilder, ta ev bort rörelser, skapa film.
Fort går det och enkelt är det.

Om du vill se en bild längre tid kan du stoppa filmen.
Klicka på pilarna längst ner till höger så blir bildrutan större.

 sammanfattat av Britt Hansson

Möte med arbetslagen i Arvidsjaur 9/10

Bildspelet vi utgick ifrån, i pdf-format

Hur kan vi hjälpa eleverna att få alla verktyg för att kunna lösa uppgifterna i skolan?

Samtal om : Når din undervisning alla elever?
Vad är det som hindrar, finns det några möjligheter?

Fundering: Vet föräldrarna vad som förväntas av deras elever i skolan? Vet föräldrarna vad de kan hjälpa till med?

Många elever har invandrarbakgrund. Därför kom vi in på samtal om
Språkutvecklande arbete:
Tips om ”Få syn på språket”, ”Greppa språket” http://skoldatatek.se/skrivet/om-sprak
- Varje lärare är språklärare, jobbar språkutvecklande
- Nyanlända elever – små eller inga sv-kunskaper
- Elever i behov av särskilt stöd får väldigt lite stöd och elever som klarar sig själva får göra det

Vad kan vara första steget i ett språkutvecklande arbete?
- Starta med gemensamt arbete för att ge eleverna en modell, en strategi, för skolarbetet.
- Låt eleverna använda samma modell tillsammans med klasskamrater. Med andra ord att vi ger eleverna en modell på arbetsformer.
- Eleverna får lösa uppgifter tillsammans med sina kamrater "flerstämmigt klassrum" för att språkträna.
- Jobba med ord, begrepp och ämnesspecifika termer
- Ge dem spelreglerna för hur man lär sig, på samma sätt som man tänker inom idrotten.

Tips på UR-samtiden –Grav Språkstörning Här finns föreläsningar om språk-, läs- och skrivutvecklande arbete.

Skolbiblioteket, - läsningen kommer i sista hand för många elever, skolan kan kompensera och locka in elever i litteraturen,

Lite gratistips http://skoldatatek.se/verktyg/gratistips
Exempelbloggar se bildspelet ovan
Arvidsjaurs Lathundar finns på N:

Flippa klassrummet – hur kan man göra det? – även analogt Daniel Parker
http://www.danielbarker.se/  eller http://barkersthlm.blogspot.se/,
här berättar han  hur han gör http://www.pedagogstockholm.se/Utveckling/Dolda-sidor/Flipped-classroom/

Reflektion:
-Talsyntesprogrammet CD-ord används bara av "elever med datorer". Det borde användas av fler.
- Läsningen – att inte orka läsa en hel bok, men det kanske går bra med ljudbok istället.
- Hur får man på ett enkelt sätt in t.ex ett prov i datorn, så att man kan skriva direkt i det. Är formulär något till detta. Vi får göra en film om det.
-  Hur orkar elever och lärare koncentrera sig i klassrum med störande ventilation?

Erika visade hur man kan Spela in skärmen med gratisprogrammet Jing.

Filmen om Linnéa som lär sig hela dagen.

Tack för en jättefin dag i Arvidsjaur
Hälsar Cattis och Britt

Möte med Kirunas rektorer och specialpedagoger 13/9

Tillgänglig lärmiljö, med rektorer och specialpedagoger 13/9 8.30-11.30
Genomgång om projektet som är kommunövergripande och med två arbetslag arbetslag i fokus.
- fånga förbättringsområden
- hitta fungerande lösningar
- verka för spridning vunna erfarenheter
Skolledare, specialpedagoger och annan elevhälsopersonal är viktiga i det arbetet.
Deras förväntningar och ev. tecken på mer tillgänglig utbildning efterfrågas.

Vi pratade om "höga förväntningar" på elever och på alla som jobbar i skolan och att det inte behöver innebära höga krav.
Eleverna använder de program de anser sig behöva kunna. Vilka program behöver lärare kunna
Genom gång av ClaroRead Pro och elevlicens för hemmabruk, som Kiruna betalar för.
Programmet innehåller talsyntes på många språk, skanning och ocr-texttolkning, mm

Barn gör så gott de kan utifrån de förutsättningar de får.
Arbetsminnet är ett nålsöga. Kanske beror 40 % av matematiksvårigheterna på bristande arbetsminne. Om det är stressigt sjunker arbetsminnet.
Bra om det formella lärande liknar det informella lärandet, så att det bygger människans
- nyfikenhet
- vilja att kunna och visa att man kan
- ömsesidighet att vilja göra saker tillsammans.

Kiruna Arbetslagsträff 12 & 13 sept

Titta gärna in på Simon did-it  för att veta mer innan föreläsningen måndag v.44 29/10 som kommer att handla om hur skolan anpassade sig för att Simon skulle få sin utbildning.

Se nedan för att komma till bildspelet med länkar
Här kommer snart en film med bilderna

Varför ska vi arbeta för en Tillgänglig lärmiljö?
informativa länkar
Språkutvecklande arbete
UR.se - föreläsningar om Språkstörning

Triangelskolan 13/9 14.00-17.00
Vi använde den interaktiva projektorn och såg hur den kommer att förändra arbetet till det positiva. Alla lärare har var sin dator och de har nu trådlös uppkoppling.
Ett stort önskemål finns om utbildning runt film, bild, skriva och använda datorn i skolarbetet. Allt detta finns på http://www.pim.skolverket.se. Där finns kurser för lärare likväl som för elever.
ClaroRead Pro finns i elevers och lärares och elevers datorer. De lärare som inte har programmet kommer att få det "utskjutet". Kommunen har elevlicens för hemma bruk via http://www.elevsajten.se. Lärarna har lösenord att ge till elever som ska ladda ner hemma. Se ClaroRead-länken till höger om programmet. Om en lärare eller elev behöver ett språk som inte finns installerat i datorn, kan det laddas ner från elevsajten.se.
Vi tittade på http://www.skoldatatek.se/verktyg/gratistips på Bildtema och Matematiktema
Pappersutskrifter blir det alltför ofta i onödan. Från och med nu är det slut med det. ;) Alla meddelanden kan läggas på Edwise och där finner eleverna dem. Det blir tillgängligt och inga papper tappas bort.
Det har hänt mycket sen Christina började som it-pedagog.
Flippa klassrumet som innebär att läraren förbereder eleverna inför lektionerna är ett effektivt arbetsssätt. På samma vis jobbar vi i projektet. Här är de föreläsningsbilder som visades . Arbetslagsträff 12&13 sept i Kiruna Där finns länkarna till bloggarna vi tittade på.

Högalidskolan 12/9 14.00-17.00
Vi pratade om språkutvecklande arbete och läsförståelse. Lärarna har en studiecirkel om läsförståelse och alla var medvetna och uppdaterade i ämnet. UR-filmen med BarbroWestlund passade bra.
Mycket har hänt sen i maj. Alla klasser på mellanstadiet ska få interaktiva projektorer. Med spänning ser lärarna fram emot dessa och de möjligheter detta ska erbjuda. Nu kommer lärarnas arbetsdatorer till pass i klassrummet.
Fortfarande finns det vissa tveksamheter runt elnätet och antalet datorer i vissa klassrum.
Talsyntesen är ett guldäpple som gör skillnad. Det är MÖJLIGHETEN för många elever.
Alla lärare kommer nu att lära sig använda talsyntesen tillsammans med klassen.
Elever kan ha talsyntesen på sin hemdator. Se länk till höger. Lärarna har lösenordet.
Alla datorer har inte den senaste versionen, men det fungerar även med äldre.
Genomgång av talsyntesen ClaroRead Pro, StavaRex och SpellRight. Skanningen fungerade dåligt. Det berodde på att vi hade fel språk inställd i fliken Skanna i Inställningar.

Föreläsning med Simon och Gullan Sjöholm

Läs om föreläsarna och föreläsningen här:
http://simondidit.se/

15/8 Boden          kl 13.00 - 16.00 + möjlighet till samtal och frågor 16.00-16.30
16/8 Arvidsjaur   kl 09.00 - 12.00 + möjlighet till samtal och frågor 12.00-12.30
29/10 Kiruna       kl 09.00 - 12.00 + möjlighet till samtal och frågor 12.00-12.30

Elevröster i Arvidsjaur åk 7

54 elever har besvarat elevenkäten. Eleverna anser att det är viktigt att lyssna på läraren under lektionerna och plugga mer, för att det ska gå bra i skolan.

Eleverna tycker de lär sig bäst när:

-         de sitter själva, i lugn och ro

-         läraren har genomgång, ställer frågor, hjälper till med uppgifter

-         de använder sammanfattningar

Lärare kan hjälpa till genom

-         förklara så att man förstår

-         att skapa arbetsro

-         förberedelser inför prov

-         använda datorer i undervisningen

Hälften av eleverna tycker sig inte ha någon nytta av biblioteket, några berättar att biblioteket alltid är låst och att de inte får sitta där och läsa. De allra flesta eleverna vill inte ha särskild hjälp i skolan. Hälften av eleverna nyttjar läxhjälpen på skolan.

Elevtorget är uppskattat bland eleverna, tillsammans med djungelrummet och pingisborden. Däremot berättar eleverna att toaletterna är ofräscha.

Förbättringsområden:

-         Hur nyttjas skolbiblioteket som en resurs i undervisningen?

-         Vet alla elever om vad läxhjälpen innebär?

-         Funderingar kring undervisningen

o       datorns användning i undervisningen

o       när får eleverna tillgång till sammanfattningar?

-         Vad kan göras åt den fysiska miljön?

Arbetslagsträff i Arvidjaur, 28 maj

Ringelskolans arbetslag
Med Ringelskolans arbetslag diskuterades hur undervisningen skulle kunna vändas, anpassas och tillspetsas för att passa till de elever som är i särskilt behov av särskilt stöd. Lärarna upplever att de inte räcker till och att tiden är för knapp och händerna är för få. Stunden andades tillförsikt om att det finns saker att göra och förbättra. Frågan är bara hur och på vilket sätt.

Fridhemsskolans arbetslagArbetslaget från Fridhemsskolan vill väldigt gärna komma igång och arbeta mer digitalt men det finns idag väldigt få datorer att tillgå. 

Vid genomläsning av tidigare inlägg på den här bloggen, tyckte lärarna att det vore bra med utbildning kring de digitala lärresurser som finns och hur kan man få undervisningen att fungera tillsammans med dessa...
Utbildningsområden:
- program-lathundar
- tips på bra webbsidor
- digitala lärresurser, vad behövs för att kunna arbeta med dem?
- hur kan jag effektivt arbeta med de verktyg som finns idag?
    t.ex talsyntes, talböcker, skanner,

Elevröster från Triangelskolan

41 elever, åk 7 och 8, har besvarat en enkät om lärmiljön i skolan. Elevernas egen uppfattning är att de behöver läsa läxorna och koncentrera sig på lektionerna, för att det ska gå bra i skolan. Några uttrycker det som att de ska ”plugga mera, mycket och stenhårt”.

Eleverna tycker att de lär sig bäst när:

-         de är hemma

-         genom att läsa själv

-         när läraren berättar och använder tavlan

-         när de får prata och berätta

-         när de får samarbete

-         när läraren repeterar och har genomgångar flera gånger

De önskar att lärare hjälper till genom att:

-         påminna om läxor och prov, mera

-         sammanfatta och repetera

-         arbeta för att hålla det tyst i klassrummet

-         ge mer uppgifter att göras på datorerna

-         planera proven, max 1 prov/dag

Biblioteket används inte av eleverna, de tycker inte att de har någon nytta det. 4 elever skulle vilja ha särskild hjälp med något ämne. Något mer än hälften av eleverna tycker att ma, NO, SO och språk är svåra ämnen men de vill inte nyttja läxhjälpen på skolan. ”Jag går dit om jag måste.”

De tycker att den fysiska miljön har sina styrkor och brister. Den mest framträdande styrkan är att alla elever har en dator. De gillar också rasthallen. Däremot tycker eleverna att det är mycket ljud i matsalen och i klassrummen. Det finns trasiga möbler, både i rasthallen och i klassrummen, duscharna saknar draperier och toaletterna är smutsiga.

Förbättringsområden som går att ringa in:

-         Hur nyttjas biblioteket? Vilka möjligheter finns till förbättringar?

-         Läxhjälp, går den att utveckla? Organisation? Erbjudandet till eleverna? Vet alla om?

-         Funderingar kring undervisningen,

o       tydlighet kring läxor och prov

o       datorns användning i undervisningen

o       tillgängliga dokument – går de att hämta via en lärplattform?

-         Vad kan göras åt den fysiska miljön?

Björknäsgymnasiet i Boden, maj

Inför projektarbetet med lärmiljön har det varit två träffar på Björknäsgymnasiet. Några lärare har också skrivit om sina positiva förväntningar och farhågor de ser inför satsningen att ge alla elever i år 1 en dator. Två arbetslag kommer att delta i projektet.

Positiva förväntningar

-         alla elever tränas i sin digitala kompetens

-         alla elever kommer att kunna få tillgång till nya programvaror kring tex ny teknik i fordonsbranschen

-         alla elever kommer att ha tillgång till sina personliga hjälpmedel i datorn

-         det kommer att underlätta för elever i svårigheter, de som behöver hjälp med språket, läsningen och skrivandet

-         det kommer att bli lättare att få ut information

-         en modernare tillvaro för alla inblandade

-         förhoppningar att kunna skapa aktuella och intressantare inlärningstillfällen

-         att det ska underlätta lärararbetet, spara tid

-         ska kunna skapa roligare lektioner som i det längre perspektivet tar kortare tid att förbereda

-         underlätta vissa moment i matematik och fysik

-         kunna ämnesintegrera, ex uppgifter i svenska kan handla om arbetsområden inom programgemensamma ämnen

Farhågor som syns vid horisonten

-         en ny lärplattform ska startas upp till hösten, oro för mängden arbete kring den

-         att eleverna kommer att använda datorn till spel och facebook

-         att det inte finns avsatt tid för lärare lära nytt, hinna lägga om undervisningen

-         att tekniken inte kommer att fungera, nätverket in kommer att klara belastningen

-         att eleverna inte har med sig datorerna till lektionerna - hur gör man då?

-         att arbetsbelastning för lärarna blir mycket högre då undervisningen skall anpassas till lektioner med dator

-         att elever i svårigheter ska komma i kläm

Lärarna efterfrågar utbildning och handledning för hur de ska utveckla och omvandla sin undervisning så datorerna ska komma bäst till användning. Den stora frågan var hur det ska rymmas i arbetstiden, vad ska plockas bort?

Utbildningsområden:

-         vad kan den nya lärplattformen användas till?

-         använda egen film i undervisningen

-         arbets- och tidsbesparande åtgärder med datorn

-         Windows 7 och Office 2010

-         finna exempel på digitala lärresurser

Högalidskolan 2 maj kl 15.00-16.30

På Högalidskolan skulle vi träffas i matsalen, men där fanns inte någon projektor, så vi valde istället ett klassrum. Där fanns en projektor på rullvagn. Den fungerade utan problem, hela webbsidan syntes utan problem.

Vi gick igenom projektidén och lärarna var positiva till att delta, liksom rektor Eva. Alla lärare har var sin bärbar dator, en bra början. Tyvärr tar de inte in den i klassrummet eftersom den upplevs vara för tung. En projektor i taket och möjlighet att koppla upp datorn enkelt skulle göra arbetsdatorn mer användbar.

Högalidskolan gjorde för ett par år sedan en utbildning i tre steg. Alla skolan lärare lärde sig använda Daisyböcker, talsyntes mm. Trots denna utbildning används inte verktygen i alla klasser. Brist på uppföljning av utbildningsinsatsen, brist på tid, brist på efterfrågad kunskap?

I en tillgänglig utbildning behöver lärarna kunna använda lärverktyg som möjliggör. Vi pratade om vad som behövs för att alla lärare ska komma sig igång? Kan det bli lättare om tekniken fungerar, om säkringar inte går titt och tätt, om alla klassrum får en projektor i taket, ...

Förbätringsområden:
- Nätverk som fungerar, trådlöst nätverk som fungerar
- Projektorer i varje klassrum
- Elkontakter så att det går att ladda datorerna.
- Säkringar som håller för en dator extra
- Fler elevdatorer, vissa klassrum har bara en på 24 elever
- Belysning och arbetsplatser behöver ses över
- e-postlistor till eleverna
- fler kunniga, engagerade lärare.
- inlagda program på Intranet utifrån elevbehov.
- Rutiner ex att ladda datorer
- Ta med alla barn, i användning av digitala lärverktygen.

Utbildning och hjälp med
- lathundar för program mm enkelt och nära till hands
- tips på bra webbsidor som jag kan använda
- Tips på användbart digitalt material. Viktigt att se lärarens behov.
Vad behöver ”jag” förverkliga, för att kunna arbeta på detta sätt?
- hur jag kan använda program
- praktiska rutiner om hur jag ska använda datorn som ett naturligt verktyg varje dag
-Vilka använda datorn var/när?

Berättigad fråga:
- Vem eller var ligger ansvaret på tips på nya program, bra att använda inom olika ämnen?
svaret kan vi hjälpas åt att fundera på, eller hur?

God grund att utgå ifrån
- Vi är duktiga på Att se vika barn som har behov av minnesträning, samt träning av minnesträning, utvärdering. Att se vilka barn som har behov av digitala lärverktyg
- Tänket att använda dator med hjälpmedel finns.
-----
Tack snälla ni för en trevlig träff!  Lägg till en kommentar om jag har glömt något. Det var så roligt att läsa allt vad ni hade skrivit. /Britt Hansson

Triangelskolan 2 maj kl 13.00-14.30

Vilket givande möte. Vi hittade genast många förbättringsområden. Birgit Asplund, chef Elevhälsan var med på besöket. Det var bra att hon fick se lärmiljön och höra vad lärarna önskade, sa hon.

Vi tog för givet att det fanns en projektor i den lokal vi skulle träffas, men vi skulle träffas i ett klassrum utan projektor. På skolan finns två gamla ljussvaga projektorer att låna från expeditionen. Den ena hade ingen strömsladd och den andra hade en obegriplig koppling och det var bråttom. Tog därför elsladden från den obegripliga och kopplade upp den som såg mer begriplig ut. Filmduken hade inte något fäste, så jag fick hålla den tillbaka med en stol. Felaktig upplösning gjorde att vi inte såg hela webbsidan samtidigt. Hittade inte något sätt att fixa det, för det fanns inte tid till detta. Så är det ju på lektioner också. Det finns inte tid att försöka hitta lösningar när många sitter och väntar. Jag förstår lärarna som aldrig tar in dessa projektorer.

I en tillgänglig lärmiljö bör det vara möjligt för lärarna att använda digitala lärverktyg, eftersom det finns många bra möjligheter att göra anpassningar. På Triangelskolan har alla lärare och elever var sin dator. Tyvärr ligger de på olika system, så lärarna kan inte koppla upp sina datorer trådlöst. Det finns en SMART Board i åk 6, men ingen på högstadiet.

Förbättringsområden: 
- På högstadiet har inget klassrum någon fast projektor i taket. 
- Lärarna kommer inte in på det trådlösa nätverket, vilket eleverna gör.
- Skrivare som fungerar – kunna ta ut elevarbeten/lärararbeten. Fungerar ej idag.
- e-postadresser till eleverna.
- Program finns inte alltid i elevens dator, utan på någon annan dator 
- Gemensam standard för kommunens/skolans utbud av digitala lärverktyg.

Önskemål om utbildning:
- att skanna dokument, med skanner och kopiator
- Film-/fotoredigeringskurs för elev/pedagog
- lära mig hur jag kan ge respons på elevernas arbeten, så att de kan lämna in uppgifter från sina datorer.
- behöver handledning så att jag får öva praktiskt
- vill lära mig vad jag kan göra tillsammans med eleverna, få användning av datorn i klassrummet.
- kan elever få utbildning?
- Lärarna kan inte programmen som eleverna behöver.
- Vill ha tips på på programvaror som är enkla och fungerar.
- Hur man lägger upp låsta ämnesbloggar
- Allmän höjning av kompetensnivån när det gäller vilka digitala läromedel och vilket program-stöd som faktisk existerar. Tex hur man gör egna ljudfiler. Hur man lyssnar på skriven text etc.

- Internet-baserade läromedel för individanpassning av undervisningen, tillgängliga för alla tjänstgörande lärare. Databaserade sådana läromedel inlagda i varje lärares dator.
- Licenser till elever och lärare på digitala lexikon på internet/alt. Installerade på datorerna.
- Mer specped.resurser behövs.

Om projektet:
- Bra att vara med i Projekt? /lära sig …
- Upplägget verkar vara jättebra och jag ser positivt på att lära mig mer. 
- Det är ett bra upplägg bara ”tekniken” fungerar
- Det kan vara bra att vara med i projektet, så att vi får lära oss mer. Men det krävs mer/bättre tillgänglighet till det ovanstående.
- Se möjligheterna för att ta steget till förändring i den egna undervisningen. 
- Du har öppnat Pandoras ask …
Verktygen man har efterfrågat under lång tid för att underlätta kunskapsinhämtandet och att arbeta smidigare med datorerna … utan tandagnisslan från lärar- och elevhåll.
… äntligen kanske vi kan bli hörda.

sammanfattat av Britt Hansson, som tackar så mycket för en trevlig träff. Ni hade skrivit så mycket bra. Lägg en kommentar om det saknas något, eller om ni vill lägga till något ni kommit på efteråt.

Start i Kiruna 2 maj

Äntligen är vi igång!! Triangelskolans arbetslag åk 7-9 och Högalidskolans arbetslag åk 4-6

Nu börjar vi alla spana efter förbättringsområden!
Vi kom överens om att webbplatsen kan fungera som projektyta.
Alla deltagare kommer att rapportera via ett formulär varannan vecka.
De som vill kan skriva egna inlägg på den här webbplatsen.
Alla som är med i projektet kommer att få meddelanden när det blir nya inlägg på sidan.
Det går att göra kommentarer på alla inlägg. Det blir som ett enkelt forum.

I samband med träffen berättade jag till följande bilder
/Britt Hansson    Ps. ser att bilden är svart. kollar det så fort jag hinner.

Fånga förbättringsområden

       - VAD? 

      - VAR? 

      - NÄR?
      - VEM?
 
      - HUR?
 

SPSM om tillgänglighet

Tillgänglighet  

Greger Bååth, SPSMs generaldirektör, berättar om tillgänglighet. 

Klicka på bilden. Länken går till SPSMs webbplats.